Annica Olsson | Jakten på beröring!
1637
post-template-default,single,single-post,postid-1637,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-3.3,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-4.12,vc_responsive

Jakten på beröring!

Jag vill att vi funderar en stund på beröring. Eftersom jag jobbar med just det så ser jag vilka effekter det får. Både i träning och på bänk. Plus att jag tagit väldigt mkt behandlingar och vet vad det gör med min kropp.

Först och främst, vad händer vid beröring?

”Oxytocin är ett hormon och en signalsubstans som sätter fart i kroppen vid vänlig, fysisk beröring. Det styr en rad livsviktiga funktioner och är därmed avgörande för vår överlevnad. Det lindrar smärta, skyndar på läkningen av sår och skador, sänker blodtrycket och halterna av stresshormoner. Vi blir mer lugna, sociala och nyfikna på vår omgivning. Verkningarna är inte bara tillfälliga, utan dröjer sig också kvar en tid. Dessutom ger de mersmak – beröring är beroendeframkallande.

Utan fysisk närhet kan vi inte återhämta oss, kroppen har inte en chans att lagra näring eller läka skador och sjukdomar.

Barn som inte får någon beröring dör, visar flera äldre studier av barnhemsbarn. De tynar bort även om de får tillräckligt med mat, eftersom de inte kan lagra näringen i kroppen.

– Många ensamma och gamla människor går in i ett dvalliknande tillstånd, ligger som paket och förblir onåbara – tills någon rör vid dem.

Även värme, mättnad, sex och socialt umgänge kan sätta sprutt på oxytocinet, som dessutom sprids via luften och tas upp av vårt luktsinne. 

Vuxna kan överleva utan mänsklig närhet, men knappast leva, säger Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi och en av världens främsta experter på oxytocinet och dess effekter.”

Ja, ni ser ju.. Så det är ju inte så konstigt att vi jagar den här känslan. Det här tycker ju jag är väldigt intressant. Jag har ju varit singel i 6 år nu. Singel, självständig och sjukt kräsen. 😉 Dvs, jag är inte bortskämd med beröring. Visst, jag är väldigt fysisk och kramig av mig och mitt jobb är ju att röra andra. Men jag har känt själv hur min kropp ropat efter beröring. Både psykiskt och fysiskt. Jag har känt hur en hand på en axel tillslut känts konstig på mig eftersom det är så sällan man känner det. Jag har sett mig själv ”ge” min kropp till någon fast jag egentligen tycker att det är fel, men kraften är så stor att det inte går att stå emot vad än den andra delen av mig säger.

Jag har också sett mig själv acceptera att bli behandlad hur som helst bara för att inte förlora någon som rör mig ibland.. då det passar honom. Något som fått mig att må bra i korta stunder. Någon som håller om mig ibland. Gör att det startar upp massor i kroppen och man får lite energi. Men seriöst.. Ska vi bara må bra i korta stunder?

Men man mår ju inte helt bra av att inte få beröring heller. Att få kramas, mysa, röra någon, kyssas och allt det där som får alla bekymmer och smärtor att försvinna en stund. Finns inget som slår det.

Beröring är starka krafter, så underskatta den inte.

Man vet att det startar massa. Självklart så är beröringen från en annan människa större, men jag tycker att det är minst lika viktigt att röra sig själv!

Massera dig själv, krama om dig själv, stryk dig själv på kinden, ha sex med dig själv, utforska.. och det viktigaste.. Älska dig själv! Varje morgon eller kväll (helst båda) så tycker jag att ni ska sätta er hand på hjärtat och säga: Godmorgon-/natt (erat namn), Jag älskar dig!

Det kommer vara jobbigt i början, det kommer kännas konstigt men oj vad det sätter igång saker i kroppen.

No Comments

Post a Comment